Det kommer att bli en del nostalgifrossande i musik framöver, men innan jag börjar med det måste det till en blogg om hur jag tillgodogjorde mig musiken. Kommer ni ihåg? Just det - kassetten. Den där mystiska, rektangulära plastgrejen med små magnetiska band i som man kunde rädda med en penna om det fastnat och dragits ut förbi de där mjuka små kuddarna.. ja ni vet.
(Om någon känner sig haj på tyska kan ni väl översätta de olika delarna åt mig?)
Visst lyssnade jag en hel del på LP-skivor också, men kassetten var ju trots allt mycket smidigare och modernare. Ännu bättre blev det när jag fick min första portabla variant med tillhörande hörlurar i modellen stålbåge/runda puffskydd. Åhh vilken revolution...
Plötsligt kunde jag lyssna på precis vad som helst utan att resten av hushållet visste vad det vad. Sen tidigare hade jag upptäckt det fantastiska i att kunna spela in och spela av musik från radion - visst blev det en del halva raklamsnuttar eller missade intron, men det kändes oftast värt väntan på att just den där låten som man ville ha skulle komma...
Min bror var något av en virituos på just det där med inspelningar, men tyvärr blev det ibland på bekostnad av något redan befintligt. Vi hade nämligen upptäckt/fått höra/lärt oss att om man tejpade för hålen längst uppe på kanten på kasetten, gick det att spela in på det även om det var förinspelat med t.ex en av alla otaliga musiksagor vi ägde. Därför kunde det plötsligt dyka upp hits från Energy (Den nya och hippa kanalen som började sända 1993 om jag inte minns fel...) mitt i Aristocats, eller så kunde man höra Andreas stämma referera ett Dinosaurierace mitt i "Våra vänner från Ankeborg". Själv använde jag tomma band som jag köpt på järnhandeln eller fick av pappa. Oftast i alla fall...
Så till bildbevisen - min första egna bärbara bandspelare!
Min bror hade en orange och gul, men i allt övrigt likadan batterislukande och surrande manick, dessutom med samma fantastiska finesser som kunde styras med inte mindre än en ratt och tre - jag upprepar - TRE knappar. Jo, det är sant. Bildbevis finns här:
Stop. Play. Och Fast Forward. Men inte en tillstymmelse till Rewind. Detta gick såklart att lösa även om det var lite bökigt. Ville man spola tillbaka fick man plocka ut kassetten, vända på den, spola framåt tills magkänslan sa att man kommit tillräckligt långt, plocka ut kassetten igen, vända på den, sätta tillbaka den och hoppas på det bästa. Hade man inte kommit tillräckligt långt fick man helt sonika upprepa processen..
Nog om detta. Framöver kommer mer om vad som strömmade ur detta batteridrivna underverk till mina hörlurar!
Den lilla lådan verkar bekant..det där med överspelning av kassettband,blir jag påmind om allt som oftast. När jag kommer på en sångstrof som jag hört för längesen och börjar söka i kassettlådan, hittar igen kassetten och börjar spela, kan plötsligt en vräkig låt ur en helt annan genre dyka upp!Ja du o brorsan har verkligen levt o bott i musik o sång. Jag tror inte ni tagit nån skada av det..eller? ;)
SvaraRadera